Det blev en annorlunda Sommarlovsfotboll i år. För första gången utökade vi antalet dagar till fem dagar i veckan och på plats fanns spelare från SIF:s dam-och herrlag och ledare från Framsteget. Och det märks att Sommarlovsfotbollen behövs i Sandvikens kommun, det menar Robin Lindgren och Felicia Richter Lindmark som samordnar fotbollsskolan.
– Det är jätteviktigt att barnen har en plats där det finns struktur, trygghet och gemenskap, säger Robin Lindgren.
I det här reportaget intervjuas de båda samordnarna och även Stela Hagos som var en av ledarna. Trevlig läsning!
Felicia Richter Lindmark och Robin Lindgren var samordnare för årets Sommarlovsfotboll. För Felicia var det fjärde gången och för Robin första gången.
Man märker att barnen har något att göra på sommarlovet och det är jätteroligt att se.
- Felicia Richter Lindmark
– Det är jätteviktigt att barnen har en plats där det finns struktur, trygghet och gemenskap. De behöver ha en samlingsplats att gå till på sommarlovet som är trygg. Vissa av barnen känner säkert en utanförskap och man kanske inte hänger lika mycket med sina kompisar på lovet, men då finns det en samlingsplats åt dem, säger Robin Lindgren.
Stela Hagos är en av de ledare som deltog under årets Sommarlovsfotboll, och för henne var det första gången.
– För mig var det ny upplevelse och jag lärde mig mycket av att lära ut till andra, säger hon.
Det hon framför allt tar med sig från sommaren är att alla, både barn och ledare, verkligen ansträngde sig för att alla skulle få vara med.
– Det var inte någon som inte ville göra något, alla ville göra allting. Det var ingen som var utanför eller någon som försökte stötta ut någon. Alla peppade varandra.
Men det var också just det hon upplevde som den största utmaningen, att vara alla till lags.
– Vi ville ha en sammanhållning utan grupperingar och att alla skulle ha samma möjligheter. Alla skulle vara med och ingen skulle känna sig utanför. Om det till exempel var två barn som inte ville göra en viss övning, så kunde någon av oss ledare gå iväg med dem och göra en annan lek, säger hon.
Hur tycker du att en bra förebild ska vara?
– Det viktigaste är att inte använda ett fult språk eller att säga onödiga saker. Barnen såg hur vi behandlade varandra och utifrån det lär de sig och gör likadant. Jag tycker att det är jätteviktigt, deltagarna var ju ändå där fyra timmar varje dag och tittade på vad vi gjorde, säger hon.
Stela Hagos menar också, precis som samordnare Robin Lindgren, att behovet för att bedriva Sommarlovsfotbollen finns.
– Fördelen med att vi var på plats fem dagar i veckan i år var dels att barnen fick mer tid att lära känna varandra och få nya kamrater. Dessutom kanske många blev mer intresserad av fotboll och så småningom hittar sin egen väg. Men det viktigaste i grund och botten var att barnen hade roligt när de kom dit och att de fick nya kunskaper, säger hon.
Läs gärna vårt reportage från tidigare i sommar när Sommarlovsfotbollen precis hade dragit i gång.